Hinner du med allt du vill göra under en dag?

När det gäller tid och allt man vill hinna med. Hur ser du på tid? Vad vill du egentligen ha ut av dina tjugofyra timmar utöver de rutiner som måste hinnas med?

För trots alla måsten, kanske och borden som vi människor omger oss med består livet inte bara av att äta, sova och arbeta. Ta en funderare på vad som ger just ditt liv mening.

Från e-kursen Tidsbalans med Nina Jansdotter, kommer den här lilla checklistan som du kan reflektera och fundera kring:

Vad har tiden för värde för dig?
När känner du att du ”lever” och njuter av din tid?
Vad väcker orden "tidsrik" respektive "tidsfattig" för tankar hos dig?
På vilket sätt krockar olika värderingar kring tid i ditt liv?
Har du för mycket eller för lite tid?
Är det någonting du upplever att du inte har tid till?
Vad skulle du göra om du hade mer tid?

Det är bra att då och då fundera kring vad tid innebär för dig. Fundera över vad du vill göra med din tid och vad eventuell tidsproblematik består av. Definiera just ditt problem eller vad du är nöjd med. Varför känner du som du gör?


I livet kommer omständigheter som vi inte kan göra så mycket åt. För ett tag sen väntade jag på bussen och den var försenad, genast vällde irritation upp inom mig och jag svor över den nedrans bussen som ALDRIG är i tid och mådde dåligt en stund.
Efter ett tag kom den mycket befriande tanken:

"Men DU har väl inte bråttom. Du ska inte med något tåg. Du ska bara åka till Gnosjö och titta in på secondhandaffären och de har öppet till klockan 18".

Genom att tänka på ett annorlunda sätt kunde jag dämpa min irritation och skratta åt det bisarra i mina tankar.

Nina Jansdotter säger att genom att vi blir medvetna om våra egna krav på oss själva i förhållande till de faktiska omständigheterna kan vi ändra vår egen attityd. Vad vi kan göra är att fundera kring om omgivningens krav är rimliga eller mindre rimliga och om mina egna krav på omgivningen är rimliga eller mindre rimliga? Nästa gång du säger att du inte har tid, ta en funderare över vad det handlar om egentligen.


Vad du kan göra (checklista från e-kursen Tidsbalans)


1. Identifiera problemet och försök att hitta lösningar!

2. Hur gör andra som har samma problem som du? Genom att sätta ord på sin problematik och få höra hur andra gör kan man få mycket nyttig kunskap.

3. Skriv tidsdagbok under en period för att upptäcka mönstret i hur du agerar och använder din tid. Jämför gärna med andra. Vilka är likheterna? Vilka är skillnaderna?

4. Ta fram ett gott exempel på något du har lärt dig istället för att klanka på det som inte fungerar.


 
Hälsningar Mia

Vilken tidspersonlighet är DU?

I e-kursen Tidbalans har jag idag läst om hur individen kan förhålla sig till tiden. Enligt Nina Jansdotter har vi nytta av att lära känna vår tidspersonlighet, denna självkännedom gör att vi bättre kan förstå vad som hindrar dig att leva det liv du vill och på så sätt ta ansvar för dina val.
I kursbrevet läser jag om tidskontrollanten, tidsoptimisten, tidsnjutaren, tidsoffret och tidsbalansören.
Tidskontrollanten är en person som alltid passar en deadline, har översikt, skapar struktur, är förutseende, planerar, gillar ordning och kontroll, noggrann och kan vara svår att samarbeta med, upplevas som en besserwisser och bli kontrollfreak. Till tidskontrollanten ger Jansdotter rådet att släppa på järngreppet och minska kraven på sig själv.


Tidsoptimisten är optimistisk person, som är generös med sin tid – och med andras, kan upplevas som slarvig och lite ”i det blå”, tror att allting ska gå snabbare än det gör, får saker gjorda – men sällan i tid, kommer ofta inrusande till ett möte med andan i halsen och har många bollar i luften. Till tidsoptimisten ger Jansdotter rådet att vara närvarande i livet och göra saker klar i tid för att känna sig nöjd med sig själv och vad personen har presterat.


Tidsnjutaren är sorglös och obekymrad, njuter av tillvarons små glädjeämnen, tycker mer om att ”vara och uppleva” än att ”göra och prestera”, lever i nuet och tar dagen som den kommer, smittar sin omgivning med ett stillsammare tempo, är kreativ och idérik och kommer inte alltid till skott och fullföljer saker. Jansdotter menar att tidsnjutaren behöver fundera över på om det finns någon orsak till att personen ogärna presterar och tänka efter vad som kan ändras för att bli bättre.



Tidsoffret är ofta en tidskontrollant som till sist dukat under för sina egna och omgivningens krav. Personen har tappat fart och orientering i livet, känner sig ofta som ett offer för omständigheter, har glömt sina egna behov, känner sig apatisk och ledsen, tycker tiden bara går upp i rök, befinner sig nära utmattningens gräns och behöver hjälp att tro på sig själv igen. För att må bättre behöver tidsoffret: Be om hjälp och omvärdera hur han eller hon vill ha sitt liv och vad personen ska fylla sin tid med.


Tidsbalansören är en personlighet som inte måste fastna i något specifikt tidsfack utan kan röra sig mellan de olika typerna allt efter behov. Tidsbalansören är en förebild för många, har alltid balans mellan prestation och vila, har alltid lagom mycket att göra, varken för mycket eller för lite, gör mycket men verkar sällan stressad eller pressad, tar ansvar för sin egen almanacka, har kontakt med sina tidsvärderingar och gör medvetna val.

Jag konstaterar att jag är en tidsoptimist som jobbar på att bli tidsbalansör och jag är på god väg. Jag borde dock inte kasta upp ALLA bollar i luften på en gång ...

Hälsningar Mia

Förändra tidssituationen

Förra gången berättade jag om e-kursen Tidsbalans som Nina Jansdotter erbjuder. Jag tänker nu reflektera kring uppgifterna i e-kursen som jag hittills tagit del av.

Varje dygn har 24 timmar och borde räcka till det mesta som man vill göra. Ändå lyckas jag inte alltid. Jag kan tänka att idag har jag en HEL DAG framför mig att plugga, men när dagen har gått kan jag har gjort en bråkdel av det som jag egentligen hade tänkt göra.

Varför är det så? Enligt Nina Jansdotter spelar det stor roll hur vi förhåller oss till tiden och de krav som ställs på oss, för hur vi lyckas organisera och prioritera vår tid. Det slår mig att vanans makt är starkare än vad jag tänkt på innan. Det som krävs är att jag medvetandegör hur jag ska förändra mina vanor.

Nina Jansdotter redogör för hur en förändringsprocess kan påbörjas:
Ett första steg kan vara att börja observera sig själv. Lär av dina erfarenheter, stanna upp ibland och reflektera över vad det är som händer här och nu.

Vad gör du som är bra? Vad fungerar? Vad kan du göra annorlunda för att testa om det kan bli ännu bättre?

Självkännedom och självinsikt är några av de viktigaste grundförutsättningarna för framgång, både i privatlivet och i karriären.

Reflektera över följande frågor:
• Var befinner jag mig när det gäller balansen mellan att "göra" och "vara"?

• Vad vill jag uppnå?

• Hur vill jag må?

• Hur gör jag för att bli mer intuitiv?

• Vad styrs jag av?

• Hur tänker jag?

• Finns det tid för tystnad och stillhet i mitt liv?

Steg för steg mot framgång

Jansdotter skriver att människor upplever olika saker som meningsfulla och att de flesta av oss drivs av lust och vilja över att göra något som betyder något för oss. Här tänker jag på vad jag vill jobba med, nu när jag är färdig beteendevetare. Det som ger mig drivkraft och motivation är de drömmar som jag bär med mig om att jobba med coachning och vägleda människor som befinner sig på olika ställe i livet.  Jansdotter menar att vi måste för att komma framåt, ibland ge oss ut på okänd mark för att kuna utvecklas. Varje individ förflyttar sig mellan de olika zoner som vi kan befinna oss i livet - nämligen trygghetszonen, utvecklingszonen och högriskzonen.


Trygghetszonen - kännetecknas av vana. Du gör sådant som känns ofarligt och som du är van vid. Inga större utmaningar. Men bekvämligheten riskerar att göra dig stillastående och ingen utveckling sker. Du växer inte heller i din yrkesroll.

I trygghetszonen känner du dig trygg, sällan utmanad, uttråkad, omotiverad, säker, du presterar inte, drömmer dig bort och är ofta icke-närvarande.

Utvecklingszonen - kännetecknas av förändring. Här måste du vässa dina talanger och testa nya uppgifter och beteenden för att hänga med.

I utvecklingszonen känner du spänning, motivation, utmaning, medvetenhet och närvaro. Du är uppmärksam, nöjd och vässar ständigt dina kunskaper.

Högriskzonen - innebär stora utmaningar och risker. Du går på högvarv och befinner dig farligt nära en allvarlig stressreaktion.

I högriskzonen har du högt adrenalinpåslag, hjärtklappning, svettningar och svårt att andas lugnt. Du är ofta nervös, stressad, rastlös, orolig och har sömnsvårigheter.

Enligt Jansdotter vinner vi på att utmana trygghetszonen. Jag tänker på när jag själv jobbat i flera år till slut kände att jobbet stod mig upp i halsen och jag beslutade mig för att börja plugga. Jag utmanade det trygga och välkända och begav mig ut på ny och okänd mark och började utvecklas.

• Väg för- och nackdelar mot varandra. Vad vinner du med att stanna kvar i tryggheten? Vad skulle du kunna vinna på att utmana tryggheten och försöka att växa i din yrkesroll eller som människa?


• Skaffa dig förebilder. Ta kontakt med en person som tagit stora kliv i sin utveckling utan att verka för stressad av situationen. Hur tänker han eller hon?


• Försätt dig i lagom utmanande situationer. Ta på dig arbetsuppgifter som är nya för dig så blir du bättre rustad inför förändringar som du själv inte valt.


• Utnyttja kicken i rädslan. Ibland kan det vara spännande att befinna sig i högriskzonen för att stretcha dina gränser så långt det är möjligt. Är du tillräckligt motiverad och har bra stöd kan det innebära att du får ett stort genombrott. Men var aktsam! Lär känna dina gränser och ta signalerna på allvar.


Frågor att fundera på



• Vad hindrar dig från att förändras?
Det som hindrar mig från att förändras är när det känns trygg och skönt. Jag befinner mig som i en egen liten bubbla, där inget kan göra mig illa. Min trygghetszon just nu är att jag vill fortsätta plugga, förverkliga mina drömmar om att läsa om coachning och mentorskap. Högriskzonen är den nya rollen som beteendevetare, det stressar att veta att det nu kommer att ställas helt nya krav på mig. Samtidigt befinner sig min nya yrkesroll i utvecklingszonen, för jag vill ju att människor ska veta att jag kan och visa dem att jag är redo.


• Vad hindrar dig från att se lösningar?
Att jag känner mig för trygg kanske. Jag har börjat utmana min trygghetszon och söker jobb i andra städer, just för att jag en dag ska hitta det jobb som känns rätt just för mig.




Vänliga hälsningar Mia