När livet plötsligt stannar upp - utmattningssyndrom.

Ibland snurrar livets alla skeenden alltför snabbt och det känns stressigt och jobbigt. Jag hade en sådan period tidigt i våras, där det kändes som att jag stod still och stampade på samma ställe, men ändå var överhopad av arbete som var tvungen att göras. Hur jag löste det? Genom att lyssna på kroppen för att varva ner och arbeta effektivt när jag kunde och hade lust till det.

Hans Selye, fysiolog, beskrev stressen som den uppvarvning som kroppen uppvisar när en människa ställs inför en utmaning eller ett hot. Enligt Selye är stress varken något positivt eller negativt först, utan blir direkt skadlig om det är långvarig stress och man inte har någon möjlighet att återhämta sig. När man blir uppvarvad anpassar sig kroppen för att klara av den fysiska ansträngningen, exempelvis blir man i en akut stressituation okänslig för smärta, blodet stelnar snabbare än i vanliga fall, för att man ska orka kämpa vidare.

I en individs arbetsmiljö kan det finnas många stressorer, som både kan vara positiva och negativa. Men även i samspelet mellan individ och omgivning kan stress uppstå, på grund av att individen i sin tur behöver kunna hantera påfrestningar. Skadlig stress kan åtgärdas på tre nivåer: omgivningen, individen och reaktionen.

Åtgärderna i omgivningen innebär att man tar bort stressorer, exempelvis genom att man förbättrar arbetsorganisationen eller försöker sänka belastningen. På individnivå, kan man lära ut stresshantering och för att dämpa stressreaktionen kan man exempelvis medicinera.

Individens hantering av stress (coping) innebär att personen själv har möjligheten att åtgärda ett problem - i psykologin pratar man ofta om "locus of control", som det kan finnas olika nivåer av. En extern "locus of control" innebär att individen själv inte har möjligheten att åtgärda stress, utan den möjligheten finns i omgivningen. En intern "locus of control" innebär att individen själv måste åtgärda problemen. I arbetsmiljösammanhang pratar man om en öppen respektive en dold coping av stress. Med det menas att det exempelvis på vissa arbetsplatser är högt i tak och de anställda upplever sig att de kan påverka sitt arbete genom att säga ifrån. På andra ställen är det inte lika självklart att säga ifrån och det kan på längre sikt, leda till allvarliga problem.
När livet blir svårt reagerar en del människor genom att arbeta ännu mer, andra undertrycker sina egna behov och känslor och kämpar vidare, utan att bry sig om att kroppen säger ifrån. För en del känns ett försök till förändring som en omöjlighet för att den yttre situationen är hotfull och orubblig. Om kraven blir för stora kan individen komma till ett ställe i livet, där man helt plötsligt inte längre klarar av att kompensera och samordna kraven och då kan ett mer eller mindre allvarligt sjukdomstillstånd uppkomma. Man kan få en stresskollaps eller gå in i väggen.

Symtom
Kognitiva symtom

• Minnesstörningar
• Svåra koncentrationsproblem
• Oförmåga att tänka klart
• Låg stresstolerans
• Överkänslighet för ljud, ljus, lukter
• "Tunnelseende"

Somatiska symtom

• Trötthet /uttmatning
• Sömnsvårigheter
• Ökad infektionskänslighet
• Ökad smärtkänslighet
• Muskelproblem
• Mag-tarm problem

Psyke

• Känslolabilitet
• Nedstämdhet

Andra symtom kan vara olika grader av trötthet, där det inte hjälper att vila.
Här kan den som är intresserad läsa mer om stress och utbrändhet.

Efter många år inom vården, upplevde jag en dag att livet svartnade, allt kändes trist, alla var jobbiga, jobbet var inte givande längre. Det var där och då jag beslutade mig för att gå vidare och ta klivet från ett fast arbete till att sätta mig på skolbänken. En av anledningarna till att det blev jobbigt, tror jag berodde på att det var mycket stress på jobbet som jag kände att jag inte klarade av.

I den här artikeln läser jag om vårdpersonals dåliga samvete som orsakas av för mycket stress i äldrevården. Artikeln är från 2008, men jag anser att den ändå är aktuell. I den kan jag läsa att stress som följd av dåligt samvete hos vårdpersonal inom äldreomsorgen har ett starkt samband med utbrändhet. I studien, gjord på Umeå universitet, har Christina Juthberg, intervjuat vårdpersonal och frågat om olika arbetssituationer och i vilken grad av dessa som framkallade dåligt samvete.

Den personalkategori som ansåg att de upplever skuldkänslor för att de inte har tid med tillgodose patientens behov visade sig vara sjuksköterskor. Även i andra situationer fanns det dåliga samvetet visade det sig och det var när arbetet gick ut över privatlivet och familjen och personerna  upplevde att de stod inför motstridiga krav och ibland tvingades ge vård som kändes fel. Det fanns även personer som tvingades trycka undan sitt samvete för att kunna arbeta kvar inom äldreomsorgen och för dessa personer fanns det samband mellan stress och förstadier till utbrändhet.

För undersköteskor och vårdbiträden, var det upplevelsen av otillräcklighet som infann sig i konkreta situationer, exempelvis om någon larmar och de måste springa ifrån en patient som de matar. Juthberg menar att det är viktigt att prata om frågor som rör de anställdas samvete och på så sätt kunna minska risken för att de har orealistiska krav på sig själva. Det kan jag känna igen i mig själv, då jag fått avböja att hjälpa någon för att jag var på väg till någon annan. En motstridande känsla i sig själv och mycket smärtsam.

– Det är viktigt att resonera kring både inre och yttre krav. När man går omkring ensam med sina funderingar kan det vara svårt att avgöra om känslorna är rimliga eller inte. Ibland kan man ha dåligt samvete över saker trots att man egentligen inte har någon större makt att påverka dem, säger Christina Juthberg.

//hälsningar Mia